goolan

Jaha, på juldagen var det dags att rulla hem igen. Mot Stockholm! ..eller inte.

Gamla Bettan gjorde en favorit i repris.

Klockan va kvart i 12 och kl kvart i tre började jag jobba. Men jag höll mig lugn.

Morfis Ojje kämpade på, jag ringde pappa och vi kom fram till att Bettan nog behövde ett nytt batteri. Tog mammas bil och raca ner till macken.

Ytterligare 1000 kronor fattigare återvände vi med ett sprillans nytt batteri.

Bettan vråla som en tiger och färden hem påbörjades.

Hela vägen från Eskilstuna till Stockholm tog hon oss! Heela vägen till.. Skogås.

Där, ute i vänsterfilen, på motorvägen, mitt under en omkörning.. blev det bara tyssst.

Tack vare min otillåtna hastighet kunde Bettan rulla in till väggrenen,

(fast vi gena över heldraget till en påfart, hade inget val direkt!)

Återigen kontaktade vi superdaddy. Han lämnade köttbullar och prinskorvar på spisen och kom till undsättning.

(Medan vi satt där och huttrade dundra min kollega förbi. Hon hann tänka "stackars satar", sen såg hon att det va jag, hon skratta tills hon insåg att jag nog skulle bli lite sen..)

Så nu kör jag omkring i pappas bil.

Bettan behöver en ny generator. Och en ny tuta.. och en varningsblinkers som fungerar.. och egna startkablar.

Ska nog ladda med lite konserver och ved också.. för vem vet hur långt vi kommer nästa gång?

I promise myself...

Varför fantiserar jag om en normal tillvaro? Det är ju skrivet att jag aldrig kommer att få uppleva något som ens är i närheten av en normal tillvaro.

Här e min julhelg:

Jag jobbade dagen för julafton. Slutade kl 15,00 och skyndar mig hem för att komma iväg till E-tuna i skaplig tid.

Låser upp dörren och möts av ett smått kaos.

Nea rusar runt med sin kompis Adam höga som hus på chokladtomtar och polkagrisar. Persiennerna har aldrig dragits upp denna dag, Uggi (fågeln) sitter i sitt träd och skriker för fulla lungor, disken ligger som ett berg i diskhon, Tv:n står på, sängarna är obäddade och Johnny sitter och spelar framför datorn.

Neas rum ser ut som ett bombnedslag och i soffan där min syrra sov ligger täcken och kuddar kvar.

ALLA lampor lyser.

Annelie exploderar.

Den satans Fuckern får veta att han lever.

En och en halv timme senare är alla barn och klappar inpackade i bilen.

Mot Ica Maxi där lite julmat ska inhandlas!

Johnny vägrar gå ur bilen.. jag lämnar nyckeln i och går in själv. (Sörjde inte kan jag lova..)

Kommer ut lite fattigare, ställer maten vi Johnnys fötter och ska starta bilen.

Det händer.. INGENTING!

Försöker igen.. nada.

Jag blundar hårt, lägger pannan mot ratten och kväver ett skratt.
Inte den sprudlande glada sorten som smittar alla i sin omgivning.. utan den lite läskiga sortens skratt som får alla som hör att önska att Beckomberga öppnat igen. (Vilket dom borde runt jul!)

Som sagt, kvävde the creepy laugh och ringde gose pappa. Han kom 30 minuter senare med startkablar. Vi kom fram till E-tuna och min goa lilla Mumin lagom till julegröten och kunde andas ut för denna dag.

(Pappa fick en chokladask för besväret, vi fick behålla startkablarna.)

Igår hade vi en supermysig eftermiddag inne i stan! Stockholm är fantastiskt vackert såhär i juletider och "by night".

Vi åkte in med min kollega Maria, hennes man Jojje och två av deras barn, Nathalie och Sebbe.

Först såg vi LasseMajas detektivbyrå på bio, sedan var tanken att vi skulle käka middag.. men vi hade käkat för mkt popcorn och godis under filmen att ingen orka det.

Det blev en fika i gallerian istället.

Kolla NK:s julskyltning också, inte den bästa dom haft..

Nu ska jag göra mig redo för en ny match inne i stan! Syrran kommer (inte Korven, utan fjortisen) och hon vill shoppa lite.. bara å ställa upp som chaffis!

Lägger in ett "riktigt" inlägg senare.

Puss på er!

LasseMaja- Kameleontens hämd (trailer)


 

     
          

Det har hänt något med mig sedan nummerpresentatören på telefonerna kom in i mitt liv.
Jag har nämligen blivit smått paranoid..

Om det ringer någon från "okänt nummer" så vågar jag knappt svara.

Det är verkligen jättekonstigt.. för jag har inga dödsfiender direkt, och om jag hade det.. vad kan dom göra via en telefon?

Det måste se jättefånigt ut, när jag plockar upp den ringande luren och fickan och sedan stirrar på displayen och försöker klura ut vem det kan va.. som om jag inte får reda på det när jag väl svarar!!
(Hur dum är man egentligen?)

Och kom igen nu era små prinskorvar.. jag vet att 99% av er är precis lika dana. Mmm.. jag har nog sett hur andra står på perrongen och stirrar på den tjutande luren, och ser så där skrämda och förvirrade ut som jag brukar känna mig.

Sedan när luren tystnar är det som om man vaknar ur koman och ringer upp det okända numret.. för man måste ju veta vem det va!
..eller hur?  ;)

Jag tror fanemej att måttet är rågat.

Varje minut, kanske t.o.m. varje sekund dör människor av hjärtsjukdomar, cancer, blodproppar m.m. Hela tiden!

Det är ju en skrämmande tanke, men visst är det en tröst att veta att det forskas hårt kring dessa hemska åkommor, så chansen ökar ju hela tiden att diagnoserna inte alltid innebär döden..

Forskare i vita rockar går till sina universitet varje morgon och viger sina arbetsdagar åt att rädda oss i framtiden. Fantastiskt. Vilka människor!

Men så finns det en herre till som oxå går till sitt lilla labb i sin vita rock varje morgon.

Han heter Jan Calissendorff. Han är biträdande överläkare vid Karolinska Universitetet.

Han kan kalla sig "forskare". En mycket klok och viktig man.. den där Jan.

(Tjänar nog mer än vad vi gör.. kan jag gissa.)

Dr. Jan håller just nu på att bränna en massa pengar på sin senaste forskningsstudie. Han har fattiga men friska studenter som sina försökspersoner.

Ska han rädda världen? Ta fram en ny medicin? Bota levercancer?

Nej.

Dr. Jan ska lösa ett av dom största mysterierna i svensk historia. Dr. Jan ska ge svar på en mycket omtalad fråga. Håll i er nu..

"Varför blir vi fyllehungriga?"

What The Fuck.

Dr. Jan och hans labbråttor lajjar bort en eftermiddag med att supa och käka burgare, och nere på plan -1 ligger Britta i Fack 43..

Vilket slöseri med forskningspengar, universitetsutrymme och en forskare i vit rock! Jag blir heelt matt.. alltså.. på allvar?

Varför i helvete vi blir fyllehungriga?! Å vad fan ska vi göra när vi har svaret?!!

"Naij Benke!! Tjöp ingen korrv.. du r ju fanemej inte hungrig Benke.. det är bara hick! ..lite mycke Leptin i blöddet! Sörru."

Jisses..

Igår (ons kväll) satt vi och njöt i soffan efter att ha inhandlat thaimat. Då ringer det på dörren. Nea springer och öppnar.

- Hej lilla vän, är mamma och pappa hemma? (mansröst)

Både jag och Johnny ställer oss upp och börjar gå mot hallen. Vi möter en uppspelt Nea halvvägs.

- Mamma det är brandkåren!!!

Nu borde jag bli livrädd, men istället kittlade det till i magen, BRANDKÅREN!!! Sexiga, sotiga macho män i uniform och en yxa över axeln!! Oiiii!

Mycket riktigt, tre stycken utanför dörren, mums..

- Det har brunnit i trappen, dom har tänt eld på er anslagstavla, men grannen här har släckt och det är ingen fara. Stäng dörren och vädra bara.. (han ler..) Annelie ler..

- Absolut.. det ska vi..

Johnny smällde igen dörren och tejpade både brevinkastet och nyckelhålet. Kan ju va giftig rök minsann!

Jag hämtade kameran och hängde ut huvudet genom köksfönstret. Det gjorde alla andra grannar också och brandmannen på gatan var utsatt för ett korsförhör.

- Vet ni vilka det var?

- Är röken giftig?

- Har vi ingen anslagstavla nu?

- Är inte det här mordbrand?

Så var det min tur, han titta på mig och jag fråga högt:

- Är det ok om jag tar ett kort på dig? Jag bloggar och skulle vilja ha en bild..

Hans leende stelna en aning, men sedan räta han på sig och svara:

- Ja, det går bra.

Han poserade och jag smällde av lite bilder.

Johnny skämdes så han ville dö, men vad gör jag inte för lilla Goolan?

Jag är en riktigt otålig jävel.. På riktigt! Jag känner hur det kryper små myror under huden så fort någon "sölar", och innan jag vet ordet av så är jag där och hjälper till så det går fortare..

Jag fattar ju att många runt mig tror att jag lider av stress eller nåt. Men helt ärligt, jag är en "doer".  För mig finns det inget mer stressande än att komplicera saker och jobba sakta i en lugn och (för vissa) behaglig takt.. Jag klarar helt enkelt inte av det!!

För mig är det så enkelt, här är en uppgift, (vad som helst), lös den. Då löser man den satans uppgiften! Utan krångel, utan tjafs. Do it.

Självklart krockar det ibland. Jag menar, placera mig i samma "uppgift" som en ultralugn person som behöver en halvtimme för att koka en kanna kaffe.. inge bra.

Jag fick en kommentar från en kollega igår: "så där bråttom behöver man inte ha". Jag ville vända mig om och se om hon pratade med någon annan.. för vem har bråttom? Jag bara löser den förbannade uppgiften! Jag har inte bråttom någonstans, jag jobbar fort bara!

Människor är olika. Vi tror alla att just vårat sätt är det enda vettiga.

Sölisar tror att vi snabbisar kommer dö i en hjärtattack innan vi fyllt 40, och vi snabbisar tror att sölisarna dött av en hjärtattack för länge sen..

Nu ska jag speeda vidare!

Kram på er! Och ha en riktigt underbar lillördag!

Känner ni till Westboro Baptist Church? Hahaha (jag skrattar så fort jag tänker på dom!)

Dom hatar iaf homosexuella.

Ni har säkert hört lite eller sett dom, med sina stora plagat där det står bl.a.

"God hates the world", "God hates fags" och "God hates America".

Nu kommer det roliga.. dom hatar även Sverige.

"God hates Sweden!" "Thanks God for all dead swedes!" HAHAHA!!! Vilket skämt!

Dom har en liten sekt i Kansas med ca 100 medlemmar & 80% av dom är släkt med varandra..

Helt sinnes!

Dom vandrar runt på gatorna och sprider Guds ord som tydligen är att han hatar homosexuella och svenskar.. losers.

Vissa blir oerhört provocerade av dessa sjuka varelser, men bli inte det. Jag känner att det värsta vi kan göra är att bekräfta dom genom att ta deras åsikter på allvar. Dom kan inte ha alla hästar hemma, så tyck synd om dom!

Eller gör det enda vettiga i denna situation, skratta av hela erat hjärta!

Jag har en dotter som ni vet. Hon heter Linnea, men vi säger bara Nea. Hon fyller 6 år om ca 4 veckor.

Hon är den suraste människan jag känner.. och ganska otrevlig är hon också.

Hon säger att vi inte fattar nåt, smäller i dörrar och vandrar omkring som ett åskmoln hela dagarna. Jag lovar, argare varelse står ej att finna..

Nea sa på kvartsamtalet i skolan (hon börja ett år tidigare) att vi bråkar JÄTTE mkt i vår familj..

Det är bara delvis sant.

Hon bråkar, vi ber. Hon skriker, vi räknar till 10. Hon smäller i dörrar, vi tittar medlidande på varandra.

- Vi bråkar jätte mycké i våran faamiilj...

(Annelies ögon vill hoppa ur sina hålor)

- Ehh, alltså, jag... nää, men..

- Ja så kan det ju vara ibland. Huvudsaken att man blir sams igen, eller hur Linnea? Sa Fröken.

- Eh, nä men vänta nu... jag.. (gnider pannan med pek- och långfinger, sneglar på Nea.. vänta du bara...)

På vägen hem bet jag mig i tungan ordentligt för att inte säga nåt dumt. Istället fråga jag henne om hon verkligen tycker att vi bråkar mycket hemma.

Det tyckte hon.. hon menade att det va lite orättvist att jag och Johnny bara "hjälpte" varandra. Någon kunde ju vara på "hennes sida" ibland..

(Mitt hjärta snörptes ihop ganska omfattande där på vägen hem.. lilla gosan.. som tror hon fattar så mkt mer än oss..)

Dom som vet säger "små barn, små bekymmer". Jag tror dom har rätt.

Faktum är, att jag tror dom har så rätt att jag ska kolla efter dom magiska orden "öppet köp" i förlossnings protokollet..

(Låt er inte luras.. skenet kan bedra!)

Tänker officiellt sluta blogga på söndagar.. Man måste få vila oxå. Men eftersom ni gjort er besvär att gå in här så bjuder jag på en riktig pappa Rudolf scen.

(Den e så rolig!)

Oj, oj, oj.. mitt stackars huvud... vit glögg, röd glögg, vitt vin, hallonvodka & champagne, martini bianco... min lever borde få OB- tillägg om jag fortsätter den här takten..

Ni förstår, den är pensionerad.. i förtid. Han gjorde liksom sitt under åren 1996- 2002.

Samma sak gäller dom 12 hjärnceller som lojalt stannade kvar när dom andra packade väskorna en sommardag 2001. Dom ska få en medalj för trogen tjänst..

Har ni julklappsångest förresten? Det har inte jag. Jag har hittat den absolut bästa julklappen i hela världen.

Jag ska ge bort minst en get.

Eller en gris, tjur, kyckling el ett träd! Varför inte ett kejsarsnitt? Skolböcker? Rent vatten? En brunn!
Jag säger bara Actionaid.

Snälla, snälla, ge åtminstone någon bekant ett presentkort på Actionaid el Webaidshop i jul! Det är ingen överdrift att det räddar liv...

God Jul!

http://www.julklapparmotfattigdom.se/

eller

http://www.webaidshop.se/

Johnny upplyste mig nyss om en regel som råder. Den regeln lyder så här:

"Man får inte skratta högt åt sin egna skämt i mer än 3 sekunder."

Vad är det för dum regel? Jag tycker ju att jag har världens roligaste humor!! Då MÅSTE jag skratta! Och som jag skrattar!! Jag kan stå dubbelvikt med benen i kors och kämpa för att få luft för att jag nyss va så jävla rolig! Jag tycker att jag är HELKUL!

Och Johnny står bredvid och flinar och klockar.. "vad pinsam du e, sluta garva nu, allvarligt.."

Senast skratta jag åt mig och Therese. Vi ska investera i två walkie-talkies kom vi på.

Eftersom vi bara bor ngn kilometer ifrån varandra så är det ju perfekt!

"Alpha Whiskey to Tango Foxtrot, over" (AW till TF)

"Tango Foxtrot to Alpha Whiskey, roger, the eagle is landing, over" (sexakt pågår)

"roger, Tango Foxtrot, sorry, over and out"

Detta tyckte jag va hysteriskt roligt, jag skratta mig hes och Johnny skaka på huvet..

"tre sekunder baby, tre sekunder.."

Vet ni att Mr Fucker är chef? Jo, man kan ju inte riktigt tro det, men det är sant. Han är nämligen en jävel på att laga mat. Han är kökschef. Skulle ni vilja ha Johnny som chef?

Ni vet låten "Min julskinka har rymt", den sjunger Johnny på jobbet. Fast han har gjort om den lite. Han sjunger "mitt hårfäste har rymt, hur kan allt hår bara försvinna?" och sen skrattar han, (i mer än tre sekunder) för han sjunger ju om en av kockarna. Som han är chef åt..   ;)

Herregud.

Hans värsta ret är faktiskt dom klassiska. Han kan lägga av en riktig brakare på balkongen och sen gapa över nejden:

- Men Annelie!!! Herregud! Åh fy vad den luktar!! Vad har du ätit? Skäms du inte?!!

Jo jag skäms, jag vill bara dö, men jag skrattar. Jag har liksom inget val. Det bubblar upp i mig, av nervositet, skam och beundran. Hur vågar han?! Den elake lille kocken.. och det är ingen ide att hämnas.. för då blir det bara värre! (Läs "det blir bara värre" inlägget från 5:e november) Det har jag minsann lärt mig. Han har makterna på sin sida, det har inte jag..

Nu ska jag iväg på glöggfest! Här ska skålas och knapras skållade mandlar. Det blir Taxi hem.

Kram på er! Och Trevlig helg!

Helsinki citi poy! Helsinki citi poy! La, la, laaaaa!!! Jävla Daniel... Jag går runt och sjunger för glatta livet på finsk gaypop!!!

Fast jag kan inte finska, så jag hittar på lite i verserna, sen klämmer jag i ordentligt i refrängen: Helsinki citi poy!! Helsinki citi poy!!

Nea undra vad jag sjöng på, så jag visa henne videon. Hon tyckte pojken hade fint läppglans.

Idag ska här bakas!! Johnny är portad. Han får ta pepparkakshuset senare, bara det inte blir ett utedass igen..

Senare ikväll ska vi på glöggkväll hemma hos goda vänner!

C U!!

Just nu erfar jag den ÄKTA bloggtorkan.. Jag har fan inte den blekaste susning om vad jag ska skriva..

Allt jag tänker på är min juicepress som jag trånat efter i över hundra år. Det höll på att gå så långt, att jag skaffade "Boxer" bara för att den underbara maskinen ingick om man tecknade 24 mån. avtal.

Johnny va som värsta gisslanförhandlaren "Annelie, älskling, lägg ifrån dig luren.. det ordnar sig ska du se. Brämhult har riktigt goda juicer. gumman, lägg nu ner luren sakta.."

Fast vet ni vad som är det mest absurda i hela situationen? Jag kan ju bara köpa maskinjäveln. Varför åker jag inte och köper den? ÅR av tråning, jag förtjänar den! Och den kostar ingen förmögenhet heller, ca 1000 spänn och den är min! ..my precious..

Vet ni vad Johnny gör just i detta nu? Han (hjälten) försöker hjälpa mig med blogg förslag. Han tycker att jag ska skriva om Sunes pappa. (Ni vet Sune, Håkan Bråkan, Bert.. den Sune).

Pappa Rudolf är nämligen Johnnys stora idol, och jag skämtar inte nu.. Tyvärr.
Nu är det ingen hemlighet om varför Johnny avgudar Rudolf.. dom är nämligen PRECIS lika dana.. precis. Fast Johnny är verklig.. ni kan ju tänka er.

Han skulle borra upp en hylla i Neas rum när det helt plötsligt slår gnistor ur väggen och huset slockna..

Han skulle såga en golvplanka och passade på att såga sönder min stol på samma gång.

(Han la plankan över stolen..)

Han spela basket i vardagsrummet och slog ut en tallrik köttfärssås i den nya vita soffan..

Han busa med Nea och slog ut hennes tand.

Han sätter alla julgransljusen på en sida, han fuskar när vi spelar spel, han är värdelös på att laga saker, men hävdar att så inte alls är fallet. Han glömmer våra födelsedagar, går runt naken så alla grannar ser och han borstar damm under mattorna.

Allt detta är sant.

Tänk vad det är hemskt att va magsjuk!

Det kommer liksom till en punkt, när man börjar äta sånt som man tror är skönast att få upp igen..

Jag menar, man spyr, sedan går det en stund, man känner sig bättre och tänker att jag borde ju äta någonting... tar en skorpa, minuterna passerar, illamåendet kommer tillbaka och ja. Ni vet nog fortsättningen...

Så vad är skönast att få upp igen?

Skorpor är INTE rätt svar. Det va inte alls trevligt. Clementiner är inte heller så kul. Som varm apelsinjos med klumpar. Jag spydde nog igen bara för att det va så vidrigt..

Sallad är nog värst av allt! Jag tänker inte gå in på detaljerna, med fy böveln vad hemskt det va!!! Yack..

Blåbärsjos däremot var helt ok. Det är flytande, så det går fort, det smaka fortfarande blåbär och inte så mkt spya + att det är bra för tarmarna med blåbär!

Min rekommendation till alla spysjuka därute:

Jokks blåbärsjos. Mums!

Nej, nu ska jag kolla på mera filmer. Lite härligt är det att va sjuk nu när det vänder!

..mår ni också illa nu? Så synd.

Jag tror inte på Gud.. inte på ngn gud.. och inte på Tomten heller..

Jag är magsjuk.. och det fetsuger.

Gud vilken obehaglig dröm jag hade inatt.. undrar om jag hade feber. Den va såå sjuk!

Det var sommar, Annelie va på ett kollo. (Ja, ett kollo.. för vuxna.)

Fast vi va som tonåringar. Jag var "ihop" med en ascool kille, snygg, tuff och muskulös..

Sen, för att dra det snabbt så dumpa han mig.. då fingra jag på förlovningsringen.. Förlovningsringen?! Va fan.. är Johnny med i den här drömmen? Han va inte det från början.. och nu har jag helt plötsligt varit otrogen! Helvete.

Jag tog med mig Annika (min kompis som va med mig där.. på kollot.) och gick till kiosken. Killen som sålde glass var ingen mindre än Rickard.. mitt ex. Han sa att han grilla korv där inne i kiosken, men vi såg en bong, och sen är vi ju inte helt bakom flötet, vi kände på lukten att han rökte på där inne.. (Han hade samma rasta peruk och mössa som han hade på riktigt i en skolmusikal i gymnasiet.)

Jag gick runt i en liten dimma av sorg över att ha blivit dumpad när Camilla sprang förbi. (En annan nära vän) Hon sa att hon hört ett rykte om varför han dumpat mig.. det var för att hans kompis ville byta tjej med honom, och tvärtom.. så dom gjorde det..

(Någonstans här började jag inse att den här drömmen blir bara värre.. ville vakna, men jag gjorde det inte.)

Jag träffade på den här killen efter en stund, i ett kök, jag koka nudlar, då kom han.

Han ställde sig och bara titta på mig.. sådär stört ni vet. Som att han vill nåt men inte får fram det. Jag sluta pilla i nudlarna och sa:

- Vad?

- Jag vill berätta varför jag lämna dig..

- Jaha..

- Annelie, jag har precis fyllt 15.

Oh my God! Nu är jag pedofil också!! Vad i helvete är det här för dröm? (..johnny.. var e du?)

Skulle pilla på ringen, men den va borta! Då gick jag till det enda välbekanta i den här drömmen.. Kiosken. Det stod en fet gubbe i kiosken nu.. En sån där svettig, slemmig en..

- Var e Rickard? (Nu började paniken komma.. jag vill inte va här mer nu!)

- Han har raasten nuu.. (finne)

- Vet du var han är?

- På byckan.

Han satt på bryggan och titta ut över den lilla sjön. Jag la mig på rygg bredvid honom med armarna över ansiktet. Pustade ut.

Han räckte fram den gamla vattenpipan vi köpte i Egypten för 9 år sen:

- Haschisch?

- Du röker väll inte hasch?

- Nä, det är..

Jag hann aldrig höra svaret, för min klocka ringde. Men jag visste att han skulle säga "körsbärstobak".

Så satans sjukt.. den här drömmen tog mer energi än den gav.. Jag har hört att man bearbetar saker och känslor som man upplever under dagarna i sina drömmar..  Men vad är jag för människa?
Herregud.

Oj, oj, oj.. min stackars kropp och själ.. Varför går vi ombord på dessa båtar? Ni kommer fan inte tro det, men denna resa var än galnare än den förra.. Det är heelt sjukt!

Jag delar in den här bloggen i sektioner, och visar korten eftersom. Vill få med allt!!

Kontrollera flytvästen vänner, nu lättar vi ankar!

Han heter INTE Ove!

Efter att ha käkat julbord (nummer tre för i år!) så gick vi till karaoke baren. Det va trevligt för Camilla var inte den som var den, utan hon sjöng några trudelutter så vackert för alla i baren!

En sak är ju säker med fyllefärjorna, sällskap med damer sitter ALDRIG ensamma.. så är det bara.

Dom första som hitta till vårat bord var ett gäng kurder. Vi sjöng "final countdown" med hemgjorda 80- tals mickar, skålade, dansade och den ena ville "kissa på Therese". (Nu låter det mkt värre än vad det va, för han pratade lite svengelska.. så han mena förstås en liten puss.)

Therese tackade nejtack, och vi rymde ut på däck för att tjuvröka.

När vi kommer in igen så står Camilla och pratar med två andra killar. Nu orkar inte vi vänta mer, så hon får ta med sig killarna ner. Den ena heter Stefan, han är nog mer gubbe än kille. Den andra heter inte Ove.. men jag kalla honom för det iaf.

Så hela kvällen fick jag höra "hen heter INTE Ove!!!!" Och jag bara skratta..

         
Karaoke!             Är det 80- talet så år det!      Sådär ja Therese!

   
Det här är "inte Ove"...                          ...och fler killar..

Våra soldat grannar

När vi kom ner till hytten kom vi på att vi inte köpt ngn sprit. Och han som inte hette Ove upplyste oss om att Taxfree hade stängt. Vad gör man då?

Vi knackade på hos grannen och fråga om vi fick köpa av honom. Han hade hela hytten full. Det va bara å ta sa han, för det var inte hans. (Vi lämna symboliskt en tjuga).

Fast sanningen är att sockertoppen Niklas som öppna inte gick att lämna bara sådär, så stanna i hans hytt.

Efter ett tag kom hans kompisar ner. Det fanns inga tjejer i nattcluben sa dom.

(Överraskning att dom fanns i deras hytt!!)

Det visade sig att dom var 10 soldater nyss hemkomna från tjänstgöring i Afghanistan. (Mmmm!)

Bruna, tränade, tuffa och väldigt partysugna! Kul för oss. Det blev en korridors fest av det hela, och hytt dörrarna stod öppna heela natten och morgonen. Faktum är att vi inte riktigt hade koll på vems hytt som var vems till slut!

-Var e kameran?

- I 6319..

- Ciggen?

- På toan i 6321!

-Var fan är min tröja?

- Den har Niklas som kudde i 6323!

Faktum är att kl. 05,30 tog jag bara en säng och bad Therese att hämta mig när vår hytt inte var ockuperad av 7 soldater som sov överallt. Killen som skulle sova i sängen jag tog la sig (med kläderna på! Inga snusk rankar nu!) vid mina fötter och sov han med.

En och en halv timme senare var det bara att pallra sig upp till champagne frukosten. Vi var fortfarande fulla och jag hade en sån där jobbig känsla av att vara naken inför publik.. förstår ni? Vi i vårt tillstånd hörde inte hemma bland champagne och nybakat bröd..

Vi kravla så småningom ner till plan 6 igen, och somna om.

       
20 kr.                   Skål!                                    Jag å Therese.                   

  
Kolla in min tatuering då!

                                                                                               
En strumpa i brandvarnaren, sen är det bara att puffa på!


     
  
Korridors fest!
                                                                                  
       
Jaha, om du sover där, och du där, eller va det min säng.. vilken hytt va din sa du? Nähä, det är inte så noga med det..
   

  
Gó natt!! 

Dagen efter.. då det fortsätter!

När vi vakna nästa gång kom Niklas i burka. Allt började liksom om igen, en repris från gårdagen, det dröjde inte länge innan vi hade hytten full med soldater, fast denna gång hade några burka på sig och vandra runt i korridorerna som spöken.

Dom trckte in en tvättvagn i sin hytt också.. för att reta städarna tror jag.

Jag låter bilderna tala..

Gud vad jag inte vill bli sjuk.. inte nu..

Jag vill partaja än en gång på båten med "brudarna".

Om det finns en gud.. vem det än är, Allah, Shiva, Oden, Buddah, Gud, Tomten.. anyone.. Jag lovar att bli snäll, jag ska rädda fler maskar, jag ska betala räkningarna i tid, le mot främlingar, gå till bankomaten åt uteliggarna, höja mitt bidrag till Amnesty, röda korset och SOS barnbyar, (jag kan gå med i Greenpeace!), Jag ska äta mina ärtor, ringa mamma oftare, komma ihåg födelsedagar, sluta reta Nea, ha mer sex, dra ner på kaffet, inte tjuvröka, bädda sängen varje dag, lämna företräde på övergångsställena, sluta svära, träna oftare, äta mer fisk..
Jag gör vad som helst! bara jag slipper den jävla, sorry, den satans (får man säga "satans"?) maginfluensan..

PLEASE!!!

..eller Amen.

Nea är magsjuk.. hela natten spydde hon.

Det sluta med att alla tre somna i vardagsrummet, jag och Nea i den stora soffan, och Johnny i den mindre..

Jag vakna och kände att jag åldrats en sådär 80 år på 7 timmar..

Sminket från igår hade flyttat ner en våning och låg utsmetat nere på kinderna. Håret, fullt av mousse och spray såg ut som ett skatbo och jag hade fortfarande kläder på mig. Dessutom måste jag ha stelopererats under natten.

Kollade mot Johnnys håll, där låg han, Mr Fucker, och kramade sin apa han fick i farsdag present. Iklädd boxershorts, "Singha" T- shirt från Thailand och såklart: strumpor!
Kände mig varm i bröstet och tänkte att han är nog ingen Mr sexy för tillfället.. men han e min!

Nea vakna och va törstig.. såklart. Jag tvinga i henne en vätskeersättning och fick en Flashback från kryssningen.

(Jag och Annelie R. intryckta på en hytt toalett, med varsin dubbel vätskeersättning, jag tror att jag stod i duschen för att få plats.. Annelie R hade apelsinsmak, jag svartvinbär.. Mr Gnällträskets gnälliga röst..)

- Jag vill ha vanligt vatten! (tillbaka till verkligheten!)

- Drick upp den här så får du Coca Cola om en stund..
(det fick alltid jag när jag var magsjuk)

Nu sitter hon och tittar på Lasse-Majas detektivbyrå, och jag sitter här!

Mr Fucker gick till jobbet, och när han kommer kl. 13,30 går jag. Då slipper vi vabba!

Tur att vi kan jobba om varandra när det krisar!

Jag lova lite julpyntsbilder, här kommer dom!

Nu har jag kommit in i en period av blogg torka..

Eller egentligen har det ingenting med bloggen att göra.. jag bara blir lite virrig rent allmänt då och då.

Det är som att jag får en idé, sen bara försvinner den och ersätts av en annan, innan jag hinner fatta vad som hände själv. Nu blev det rörigt.. fast det är just det jag menar! Jag är heeelt snurrig!

I morse när jag vakna så visste jag att vi skulle på julbord med jobbet ikväll, ändå står jag 3 timmar senare och handlar pepparkaksdeg och saffran för jag skulle hem och Lucia baka. Sen kom jag hem och fick panik för att jag skulle på julbord och glömde påsen med deg och saffran i bilen.. (tillsammans med returpapper och dagens sopor, som jag tog med mig ut i bilen på morgonen för att slänga på vägen..)

Jag tror att vi är inne lite på det som jag tog upp i ett tidigare inlägg.. att det är för stort ansvar för vissa av oss att inneha en hjärna.. Jag tror att anledningen till att jag har kommit på det är för att det stod på en lapp som mina hjärnceller lämna på vägen ut..

Herregud.. jag vet inte själv vad det är jag sitter och skriver om jag ska va ärlig..

Överge mig inte kära läsare.. jag är inget utan er!!!

Jag är bara överarbetad, övertrött och överskattad.

Kram så länge..

Oiiiiii!!!

Vad kul! Vi köpte den till oss själva i julklapp... men när vi kom på att ingen mamma fanns här som sa "ni får vänta till julafton" så dök vi på klappen och spela som galningar. (Underbart att va vuxen och bestämma själv!)

Nea spöa både mig och Johnny i tennis, men när hon stängde in sig på rummet med Adam och ett gäng Barbies så satsa vi på boxning.

Johnny lät mig aldrig prova, så jag blev sur. Men lite fjäsk och varma kyssar senare var jag glad igen. Nu var det min tur!

Tyckte att det va lite svårare än vad det såg ut att vara när Johnny spelade, då visade det sig att Fuckern garderat sig och ställt in en svårare nivå åt mig..  (fast jag fick spö på den lätta med..)

Efter en stund var det Johnnys tur att sura så han sprang in och slängde sig i sängen. Jag spela en stund till men tänkte att det är ju dumt att inte ta tillfället i akt, så jag hiva kontrollerna och sprang efter. Men han var svettig efter boxningen så jag avbröt porr planerna.

Idag ska jag fortsätta julpyntandet. Kan lägga upp lite bilder senare så får ni se!

Jag vaknade klockan 04,34 imorse.. svettades under täcket, frös när jag sparka av det. Vände och vred på mig, klibbig, kliig och orolig.

La mig på rygg och stirrade i taket, blundade hårt, titta igen. Kollade vad klockan var. Blundade igen. Bad, snälla, snälla somna om!!

Sen börja det riktigt jävliga.. tänkandet.

Hur ska jag hinna? Måste träna, städa, julpynta, fixa Neas kalender, handla.. undrar om jag kommer in på högskolan.. och om jag gör det, hur blir det med ekonomin? Vi kommer inte i närheten av att kunna gör allt vi kan nu.. semestrar, restaurangbesök, nöjen och fester.. Kommer vi ha råd med mat överhuvudtaget?! ..bilen.. herregud!

Fast tänk om högskoleprovet går åt helvete.. då kommer jag inte in alls.. då kommer jag va fast i ingenmansland, jobba kvar.. nej, vilken mardröm, jag måste vidare!
Åh, sov nu bara!! SOV!

Kollar klockan igen, det har gått 1 minut och 43 sekunder.. hjärtat börjar banka hårdare.. jag darrar som om jag tagit astmamedicinen.. det blir tyngre att andas. Känns som om bröstkorgen sjunker in i lungorna, gud vad tungt det är!
Sätter mig upp. Johnny sover. Håller jag på att få en ångest attack? Men varför?
Blundar och tänker "lugn nu... lugn. Du har inga problem, det ordnar sig alltid.."

Tänder lampan, öppnar min bok och läser ända tills klockan ringer.

Varför ska man ALLTID bearbeta småsaker mitt i nätterna?

Varför tar man en sån fjuttig sak som att julgardinerna inte är på plats, och analyserar och förstorar upp det till ett ohanterbart, megastort PROBLEM!? Som dessutom får en att vrida sig i våndor, hyperventilera och nästan dö i en hjärtattack!

Är vi människor så destruktiva, att om vi inte har verkliga problem i livet, så planerar vi att utsätta oss själva för en hemsk kupp?

"Inatt tar jag mig själv, när jag minst anar det.. då ska jag vakna och tro att hela min värld rasar samman om inte julgardinerna kommer på plats. Hehehe. Lite hjärtklappning slänger jag in också, och andningssvårigheter. Det förtjänar jag som har haft det så oförskämt bra rätt länge nu.. Nu jävlar ska jag få!! MOHAHAHA!!!!"

Vilka konstiga varelser vi är.. kanske var det fel art som fick "hjärnan".. För vi är rätt många som inte riktigt klarar av att hantera det stora ansvar som medföljer en hjärna..

Vi super, knarkar, headbangar, slår i skallen både här och där eftersom det är "pinsamt" med hjälm, hatar att plugga, använder den till att va ego, smida onda planer och va elaka..
Kanske skulle grisen ha fått vår hjärna. Den skulle dra verklig nytta av den. Jag har nämligen läst i en annan blogg (http://purpelangel.blogg.se/ ) att grisens orgasm varar i en halvtimme. Trots det så hör inte grisen till dom djur som har sex för nöjets skull (!!!!!!) Dom har inte intelligens nog att fatta vilken satans tur dom har!
Vilken paradox...

Från ångestattacker till grisorgasmer.

Over and out.