goolan

Jaha, då var det Fredag igen.. Detta blir alltså det sista inlägget för veckan.

Tror ni på "ett liv efter detta"?

Jag vill det. Men det är svårt.. Varför finns det inga bevis? Om någon endaste av alla miljoner gudar och teorier som folk tror på verkligen finns, varför finns det inga bevis?

Om jag nu väljer att bli muslim.. Yes. Nu ska här bes 5 ggr om dan och inget griskött ska ätas.

Och när den lille gossen dör, flyger upp till himlen och står och väntar utanför pärleporten alldeles nipprig över alla oskulder som väntar därinne så öppnas porten sakta, han går in... och där.. där sitter Buddah och garvar så magen guppar!

Eller Hindun som levt med ansiktsskydd, kört omvägar runt kor, bara tänkt på alla andra och livet gick honom förbi. Men nu ska han ju få uppleva nirvana!! Äntligen!

Själen flyger genom tunneln.. och så landar han framför fötterna på Jesus!

-Välkommen till evigheten!

- Noooooooo!!!!!!

Alltså, hur i helvete ska man veta?!

Gott folk, jag tycker vi tar det säkra före det osäkra. Vi lever nu. Skapa ert egna paradis. Våga.

Gör sånt ni alltid drömt om, era egna drömmar. Inte drömmen om en bil på avbetalning, villa, tjäna mycket pengar, framgång...

Utan dom riktiga drömmarna.

Typ öppna en bar på Jamaica eller bestiga Mount Everest.

Ingen blir lycklig av att tjäna mycket pengar på ett jobb man inte vill gå till.

Vad är det för liv?

Kom igen, nu lever vi.

Pärleporten öppnas ju förr eller senare ändå.

Jag har sedan en tid följt Katrin (f.d. Schulmans) blogg.
Och just nu känner jag mig som musen i den där sagan om musen som räddar en sjuk/skadad orm.. och så fort ormen är frisk och stark nog så äter den upp den lilla musen.
Innan musen dör så hinner den be ormen om nåd och säger: "snälla ät mig inte!! Jag rädda ju ditt liv!"
och ormen svarar: "Ja det gjorde du, men jag är fortfarande en orm!"  ..Slurp!

Katrin ger sig in i debatten om gässen i Ungern. Katrins lilla hjärna gör sitt bästa för att ragga läsare till sin blogg och hon anstränger sig hårt för att behålla dom hon har.

NOT!

Tänk att det finns så korkade människor.. visst är det lite synd om henne?

Direkt kopierat:

Jag ser på nyheterna. Problematiken idag ligger i Polen och Ungern. Där plockar de levande fåglar på fjädrar. Jag exponeras för rappa bilder från hur detta ser ut i praktiken. En babushka sitter på en pall. Hon har sina ben brett isär och mellan dem håller hon nån typ av gås som hon sliter i fort fort fort. Hon håller gåsen på ett vulgärt sätt i halsen. Strypgrepp kan man säga.

Min spontana jämförelse går till vaxning. När den där gåsen blir plockad på sina fjädrar har den samma uppsyn som jag har när jag blir vaxad. Gåsen blir av med sina fjädrar jag blir av med mitt hår. Gåsen blir hållen i strypgrepp under sin behandling. Jag önskar att jag blev hållen i strypgrepp. När gåsen är färdigplockad har den hög puls. Kameran zomas in på hans hjärta som ordagrant sitter i halsgropen och pulserar. Exakt som jag känner mig efter en vaxning. Den enda skillnaden är att gåsens fjädrar kommer till nytta. Mitt hår kommer inte till nytta. Alls.  

Bra tycker jag att svenska folket får sig en tankeställare och kanske har lite mer förståelse för att jag börjat med laserbehandling av mitt hår. 

Vet ni vad det värsta är med 6 åringar?

(För det är väll ingen som har missat att 6 åringar kan vara en av dom absolut värsta saker du kan utsättas för?)

..nä, tänkte väll det.

I alla fall.. vet ni vad det värsta är med dom? (Enligt min mening.)

Lösa tänder.

Alltså lösa tänder är fan e mej värre än frukt/slem/klumpar i yoghurt!

Nea hade en lös framtand i höstas, och den hängde ordagrant "i en tråd".

Den fladdrade utanför munnen på henne när hon pratade! Och jag överdriver inte!

Och så fort man träffar någon av hennes kompisar så står man där med hela näven i mun på dom för att "känna på" alla lösa tänder.

Och dom är så stolta över sina lösa gaddar! Alla ska se, alla ska känna.

Med paniken brännandes inom sig vickar man fram och tillbaka på den arma lilla tanden och pressar fram ett leende till den lyckliga 6 åringen.

- Lös va? (upphetsad och överlycklig)

- Mmm.. hehe. (torkar bort spott på brallorna.. ryser)

- ...den va lös.. (colgate leende som inte ens når närheten av ögonen) ..hehe.

Känn på den du!

Jaha. Nu har jag fått det sista beviset på att förfallet har börjat..

Det går inte att dölja längre.

Mitt ryggskott kunde jag ju skylla på jobbet.

Och tecken på rynkor runt ögonen på att jag skrattar mycket.

Men när jag sitter i en fåtölj på jobbet och plötsligt känner att det drar lite runt fötterna, då är måttet rågat!

DRAR RUNT FÖTTERNA?!

WTF!

Det är ett bevisat ålders tecken att tycka att det "drar runt fötterna"!!

Typ bara folk över 60 klagar över att det "drar runt fötterna".

Satan också.

Nämen okej, då ska man väll inte hålla tillbaka längre.

Nu ska jag bara parkera rullatorn, dra av mig stödstrumporna och sätta mig vid köksfönstret och dricka en liten kaffetår.

Snart börjar rapport, det måste jag se.

Sedan är det väll till å knyta sig.

..suck!

Ok kära vänner. Nu ska kilona rasa.

Jag dedikerar min "fasta" till Ylva.

Hon är en av dom starkaste och modigaste personerna som jag känner. En riktig förebild.

Jag ska träna satan och dricka grönt te. Detoxa ut alla föroreningar (hoppas mina hjärnceller inte drar nu bara) och sedan ska jag komma ut på andra sidan med hemska minnen av en svår tid, men förhoppningsvis ngt snyggare och fräschare.

Jag fasiken längtar till att stupa på löp bandet, pina i mig äckligt te, tävla med Therese i magmaskinen och ligga som ett kolli i ett hörn av träningsvärk.

Oiiii!!!

Fast mitt kaffe är det ingen som rör. Detox eller inte. Koffein är mitt bensin. Punkt.

Dessutom tror jag inte Mr Fucker hade vågat skicka bilder från Starbucks om han inte köpte några paket till mig. Så jag MÅSTE få dricka kaffe!

Jaha. Då kör vi då.

Wish me luck!

Nu när Johnny är borta så får jag verkligen mycket tid med Nea.

Efter alla tråkigheter som varit så värker det i hela bröstkorgen bara jag ser på henne.
Hon är det viktigaste, värdefullaste och mest underbara jag kan tänka mig!!
Det är nästan smärtsamt hur mycket jag känner för henne!

Ikväll efter kalaset ska vi titta på film från när hon är liten, hon älskar det.

En skön Söndag.

(Jag ska ju inte blogga på helgerna.. men jag kunde inte låta bli.)

Jaha.. nu är nog Bjarne skadeglad i sin lilla håla.

( http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article4291971.ab )

RÖKARE FÅR INGEN OPERATION! Står det som rubrik.

Anledningen? Citat:

Att rökning ökar risken för komplikationer, som infektioner och sämre läkningsförmåga, efter operativa ingrepp är välkänt. Välkänt är också att den som slutar att röka före operationen halverar sina risker jämfört med den som fortsätter, vilket leder till bland annat kortare vårdtider och minskad läkemedelsanvändning. Detta tar man nu fasta på vid ortopeden på Norrlands universitetssjukhus. Rökstopp blir ett krav för att få genomgå en planerad operation för tillstånd som inte är livshotande - ljumskbråck, knä- eller höftledsoperation exempelvis.

Mhm.. tänker jag nu..

Borde det inte stå "RÖKARE OCH IDROTTARE FÅR INGEN OPERATION"

Och sedan:

Att tuff träning ökar risken för komplikationer, som infektioner och sämre läkningsförmåga, efter operativa ingrepp är välkänt. Välkänt är också att den som slutar att tävla i olika sporter efter operationen halverar sina risker jämfört med den som fortsätter, vilket leder till bland annat kortare vårdtider och minskad läkemedelsanvändning. Detta tar man nu fasta på vid ortopeden på Norrlands universitetssjukhus. Tävlingsstopp blir ett krav för att få genomgå en planerad operation för tillstånd som inte är livshotande - benbrott, knäskador, miniskskador och ledskador exempelvis.

..Typ?

Jag tycker verkligen att det finns andra grupper än rökare som borde få "operations stopp" om det ska vara rättvist.

Elit idrottare och andra tävlings idrottare är ju bara ett exempel..

Provocerande?

Hihi

   

      

                                                       VS

Men jag gillar djur.

Så därför har vi en liten pippi. Hon heter "Uggi Buggi", men vi säger oftast det ena av dom två.

Uggi vaknar på mornarna och skriker tills hon får komma ut. Hon har ett eget litet träd som är hennes plats i detta hus.

Det är verkligen trevligt med en tam liten fågel.. men det finns nackdelar också.

T.ex. att ha en fågel som skördar i salladstallriken.

Eller när man kommer ut lagom för att se henne ta ett bad i saften.

(En gång drack hon äppel jos och kräktes i en halvtimme.)

Sen är det ganska jobbigt att ha henne sittandes på axeln när det är kyckling till middag..

Och detta gnagande.

Uggi har rivit tapeter, tuggat sönder två lampor, satt i sig en miljon blommor och sist men inte minst. Hon är INTE rumsren.

Men Uggi är en i vår familj, bebisen liksom.

Våran lilla "gullefjun".

Fast mest är hon nog Johnnys gullgull. När han pratar med henne med sin "Uggi" röst blir hon helt till sig och bröstar upp sig, hänger uppochner, Headbangar sådär som fåglar gör och kvittrar så charmigt..

(Vi är tre tjejer i denna familj som konkurrerar om hans uppmärksamhet..)

Trots allt så äter Uggi mest frön och grönsaker.

Men det finns en grej som hon nog är redo att dö för.

Morotsbröd.

Osötat bröd med morötter och solrosfrön.

Det går inte att äta det när hon ser.. hon sticker oberört in huvudet i munnen på en och hämtar sig en bit om man inte bjuder..

Nu känner ni till den fjärde medlemmen i pappa Rudolfs familj!

Tänk att ni vill läsa det jag skriver.. tänk att jag talar, och ni lyssnar!

Som en profet!

..jag är som Jesus..

Då kan jag inte vara sämre..

1. Du skall inte ha några andra gudar vid sidan av mig.

Jag kan inget annat än att hålla med. Strunta i andras bloggar. Dom flesta skriver bara om smink och hubbabubba i alla fall. ;)

2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad, som missbrukar.

Juste fårskallar. Håll er till riktiga svordomar som Jävlar, Helvete och Fan i hans moster. Och missbruka nu för guds skull... (satan, jag åkte dit direkt!!)

Håll er till att "bruka" bara.. lite lagom sådär.

(Fan också.)

3. Tänk på vilodagen, så att du helgar den.

Har ngn av er problem med denna punkt? Nä.. tänkte väll det. Den enda som blir portad från himlen här är nog chaffisen på "Leffes Pizza"..

4. Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.

...?    (Det va nog brännvin i bägaren denna kväll..)

5. Du skall inte dräpa.

Kort å gott. Vi struntar i det. Det blir så dålig stämning då.

6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.

(Alla ni som håller fingrarna i kors bakom ryggen, sluta med det.)

Jag ger er "Strulborg". Valborg, allt som händer denna kväll.. räknas inte.

Min gåva till er.

7. Du skall inte stjäla.

Nej. Det ska man inte. Inte ens från glassbilen. Förlåt.

8. Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

Precis. Tjallare hamnar i helvetet. Hasse Aro ryker först.

Inga skvallerbyttor i himlen tack.

9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus.

..I´m screwed. Se u in hell.

10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till något, som tillhör din nästa.

"Något".. ?

Men det spelar ingen roll. Här talade Jesus endast med män och lesbiska i alla fall.

Daniel och vi andra rosa små varelser kan ha hur mycket begärelse vi vill!

Jag ska försöka att återgå till en normal tillvaro.

Ni vet den där jag mest skrattar och är odödlig..

Men först vill jag avsluta det här med Martin.

Jag måste det.

Jag hittade ett kort på Martins minnes sida.

Den tycker jag är ett jätte bra avslut.

Men jag vill varna er, för den är nästan lite... "vulgär".

När jag såg den först så kände jag direkt att det var fel. För han är på en begravning.

Han är ledsen, ser nästan lite förvånad ut.. Han är klädd i svart kostym och vit slips.

Han tittar rakt in i kameran.

Rakt på betraktaren.

Först blev jag väldigt illa till mods av hela det intryck bilden ger. Men efter en stund kändes det bra.

Jag insåg att bilden är så hemsk för att den är så brutal i sin sanning.

I flera minuter såg jag in i Martins ögon på det kortet.

Gick igenom chocken, förvåningen, rädslan, sorgen och saknaden.

Jag sa farväl.

Och efter en stund kände jag t.o.m. igen mig själv då ett litet skratt trängde genom gråten för i bakgrunden står prästen med armarna i sidorna..

(Sista gången jag träffade Martin var för några månader sedan på ett dop.
Vi hade inte träffats på väldigt lång tid och han kom fram leendes och sa mitt namn innan han kramade om mig.
Jag hade ingen aning då, om att det skulle bli ett av dom varmaste minnena att hålla fast vid..)



..nu kommer jag inte skriva mer om Martin..

..det börjar sjunka in..

Chocken lugnar sig sakta men säkert.

Martin är död.

Obduktionen får berätta varför.

Just nu går alla tankar till hans mamma, pappa och syster.

Till Johne, som är en av dom som lidit en stor förlust. En vän sedan barnsben.

En broder.

På Facebook startades en sida, "Till minne av Martin Almberg".

Det är så fint, men samtidigt overkligt.

Det strömmar in personer som lämnar sina sista ord till Martin.

Det läggs upp bilder på honom, när han fiskar, bygger midsommar stången, skrattar och festar.

Han finns inte här ngt mer.

Jag hoppas att han inte förstod vad som hände den där natten. Att han inte hann bli rädd..

Det är djupt tragiskt det som hänt. Och det börjar bli verkligt. Hanterbart.

Det väcker många tankar och funderingar.

Hur lever jag själv?

Om jag inte lever imorgon, kan jag vara nöjd med livet som jag haft?

Det finns saker i mitt liv som jag kommer att ändra på.

Saker som skjutits upp. Saker som ska sägas och göras.

Jag ska inte vänta mer.

Paus..

..Play.

Döden kommer så nära när en bekant avlider..

Verkligheten slår en i ansiktet med sådan kraft att man stapplar baklänges för att inte tappa balansen helt.

Vi dör inte. Inte nu. Ändå lurar döden överallt.

När du sätter dig i bilen för att åka till jobbet.

När du ignorerar den där leverfläcken som "kanske" blivit mörkare.

När du släpper iväg dina barn till skolan...

Men inte dör vi? Gör vi det? .. inte nu.

Ett telefonsamtal. Sitter på jobbet.

- Martin har avlidit.

Jag sitter på jobbet, uppkrypen i en fåtölj och dissar deltagare i Let´s dance.

Martin sitter i köket, uppkrypen mot en vägg, och tar sitt sista andetag.

Sitt alldeles för tidiga sista andetag.

..För det finns inte en chans i världen, att vi dör nu.

Världen som jag känner den står på "Paus".

Jag ser alla andra rusa runt utanför min bubbla. Som vanligt. Fortsätter sina liv.

Precis som jag gjorde igår.

Idag vet jag att "imorgon" inte är en självklarhet.

Paus.

Insikt.

Livet förändras. Saker kommer till ett slut. Människor dör.

Inget är för evigt. "Igår" får jag aldrig igen..

Tankar på Martins föräldrar..

Tankar på Nea.

Vad är det verkliga viktiga i livet? Vad är det som räknas i sista andetaget? På riktigt?

Chocken släpper inte. Ångesten.

Hade varit enklare med en olycka, sjukdom, dråp, ålderdom eller självmord.

Då hade vi åtminstone haft svar.

Insikten är så skrämmande. Den gör mig rädd och arg. Totalt maktlös..

Paus.