goolan

Ni får hålla till godo med ett till inlägg från gamla bloggen.. jag är slut.
Hoppas vi ses imorgon!

Kram!

Jag har en syster som bor i Umeå, (Korven..)

Hon träffade en "skatare" på en festival, blev på smällen och flyttade upp till skogarna i norr.

(Jag vet att det är en ganska stor stad, "Umeå", men eftersom jag är från Sthlm så känner jag en rätt att få "diva" mig. Dessutom är hon min syster.)

Vad vet jag om min systers nya liv? Egentligen bara att hon bor i ett hus, med en blivande seriemördare till granne, som kör raggarbil och lyssnar på schlagers så rutorna skallrar. Hon har en svärfar som sitter under en gran i urskogen och lurar med en skarpladdad bössa och väntar på "storvilt" men får oftast nöja sig med orrar.

Dom matar igelkotten med tjäderlever, och petar tänderna med tallbarr..

Jag hälsade på henne i våras. 
Först överlevde jag en  "flygresa from hell" (tjejen bredvid mig spydde 3 ggr!!! Very nice. Verkligen.)

Sedan var det dags att köra bil.. herregud. Vägarna va ju typ 50m breda, jag fatta ingenting när syrran undrade varför jag körde i väggrenen, trodde på allvar att det va en trefilig väg! (Fast det va ganska skönt att inte ha bilen bakom uppkörd i röven. Kred till norrlänningarna som håller avståndet!)

Sedan blev det mörkt. Förstå vad bortskämda vi är som har gatulampor precis överallt! Jag grät nästan av lättnad när vi kom in till stan och lämna skogarna bakom oss.. "varde ljus!"

Och kallt va det! Åkte dit med mina gympaskor och en tjocktröja, fick heta  "fjollåtta" i några dar som resultat och kunde inte annat än att hålla med..

Det var en intressant  liten tripp, men mitt hjärta drogs ihop av kärlek när hustaken i Bromma fladdrade förbi under planet.

Borta bra men hemma bäst, helt enkelt.  ;)